Historia och användning
Gråärten har en lång tradition i Sverige, där den varit en stapelvara sedan medeltiden. Under 1800-talet tappade den i popularitet till förmån för andra importerade grödor, men på senare tid har gråärten fått en renässans. Med sitt rika proteininnehåll och sin lokala historia ses den nu som en symbol för hållbar, svensk matproduktion och används ofta i soppor, sallader och som vegetabiliskt protein i moderna rätter.

Näringsvärde
Gråärt är en högvärdig proteinkälla och innehåller fibrer, vitaminer som folsyra, samt mineraler som järn och magnesium. Den har låg fetthalt och bidrar till en näringsrik kost som också är lättsmält. Dessutom är den ett gott alternativ för dem som söker lokala vegetariska proteinkällor.

Jordhälsa och miljöpåverkan
Som en kvävefixerare förbättrar gråärten jordens näringsinnehåll genom att binda kväve från luften. Detta skapar en naturligt bördig jord och minskar behovet av konstgödsel, vilket är gynnsamt för miljön. Gråärten bidrar även till att bygga upp en stabil och hälsosam jord, vilket gör den till en värdefull gröda i samodlingar och växelbruk.